linja

Ibland känns det som att jag lever i en bok.. Vissa saker som skrivs i boken följer med i historien och hålls vid liv, medan vissa saker stannar och får inte följa med längre. Sedan kan det komma blanka sidor som vill att jag ska skriva något helt nytt..
Just nu känns det lite så..
Vissa personer som jag tycker om vet jag kommer att följa med i mitt liv och finnas i liv, även om vi inte ses eller hörs så ofta. Vi känner varandra så bra att det känns som att vi inte varit borta länge när vi ses igen..
Men så är det några personer som verkar stanna och inte riktigt vill följa med i min framtid, och jag vet inte riktigt varför eller om det är något jag har gjort. Men det kanske är som i en dikt som jag tidigare kopierat och skrivit in för ganska länge sedan i bloggen.. Där stod det något om att vissa personer kommer in i ditt liv bara för en stund, medan andra stannar länge.

Men känslan att inte veta varför personen verkar försvinna gör mig lite betänksam, helst när jag gärna hade velat fortsätta ha personen i mitt liv..

Sedan så är det de vita bladen. Jag känner att jag har öppnat mig själv för nya saker, nya kulturella sidor som jag inte tidigare besökt. Det känns väldigt kul att träffa nya människor som leder mig i nya sammanhang. Vissa kanske jag känner mig lite utanför i, men jag försöker ändå att vara mig själv och tänka att det räcker. Vissa saker känner jag passar mig väldigt bra..

Men det är väl så med livet, att det tar oväntade vändningar, det blir inte alltid som man tänkt sig.. Men det kan bli bra i alla fall..